KUBA DEL 4 - VIÑALES ❤

Äntligen lyckades jag pruta på taxi! Bestämde mig för att jag inte skulle ta en taxi över 8 cuc så när grabben på gatan sa 10 så sa jag att 8 är bättre och gick. Han följde efter och tyckte jag skulle följa med. Men jag åker inte med dig för 10, jag ska hitta en annan. Okej, 8. Sen hamnade jag i denna tjusiga! Skojsigt. 

I kuba funkar inte flört-prutandet som funkar t.ex. I Egypten utan man måste bara vara jättehård. När där är andra alternativ så funkar det oftast men när där bara är några taxis eller så så är de stenhårda. Eller så ropar de ut priset de sagt till alla de andra så de ska säga samma. Oavsett. Jag lyckades pruta en taxi!

Första skymten av Viñales  🙈😍

Utsikten från mitt alldeles underbara Casa! 

När jag kom fram till Viñales hoppade alla Casa-ägare på en och försökte få en till sitt hus. För mig var det perfekt och jag hamnade hos en supergosig dam som fick hjälp av hela familjen att driva uthyrningen. Så himla mysigt. Där kom också 2 killar från Frankrike som bodde i rummen över mig så vi hängde en del. Superskoj! 

Första dagen tänkte jag inte göra något als,, bara gå ut och kolla MEN när svärdottern till damen frågade om jag ville följa med ut på en tur i parken med grabbarna så kunde jag ju inte säga nej :) hon var guiden och vi alla tre hängde på!




Vi kom till en tobaksodling:

(Kubanska män.. Alltså 😍 )

De odlade massa massa frukt också men det mesta var det inte säsong för. Men vi gick ändå på upptäcksfärd och det älskade ju jag.

Guabaya 😍 (jag tror det heter guava för resten av världen) 

Kaffefrukt, så gott. Sen spottade man ju ut bönorna man gör kaffet av så att säga.

Sen red jag iväg med cowboyen och vi hamnade här (?) Och han fixade ett sockerrör till mig. För gott!

Sen red jag till cafeterian. Kände mig som en tvättäkta cowboy. Vid caféet fick vi se hur de gjorde kaffet också fast det var så tråkigt att jag sket i bild 😉

Påvägen hem började solen gå ner men formarna jobbade fortfarande. De får (och kan) inte använda maskiner så de använder oxar för att skörda och plöja jorden. Precis som i Emil i Lönneberga. Dalen var ännu finare påvägen hem men den turen gick i speedy Gonzales eftersom en av de franska killarna inte hängt med och tagit en annan väg så honom var vi av med, parken var stor och det skulle snart bli mörkt. Jävla grabb. Men han hade hittat tillbaka själv och guiden hittade honom i byn när vi kommit tillbaka. 

Dag 2
Vi stack till stranden! En timme utanför Viñales ligger en go strand som heter Cayo Jutias. Där hängde vi en dag :)



My boys! Alexis och Timothy.

När vi kom hem stod maten på bordet. Så mycket mat! De frågar oftast vad man vill ha för kött, den gången blev det fisk. Alltså hela fisken. 

Dag 3
Alexis och Tim lämnade och jag frågade värdarna i huset om man kunde åka ut och hjälpa formarna under en dag. Jag ville ju hjälpa till med att skörda, rida och valla boskap liksom. De fattade inte vad jag menade men tillslut sa den äldsta att hon kunde ta med mig till sin familj. Så hon åkte kuba-buss med mig ut till ingenstans
 och sen gick vi ytterligare en kilometer eller så innan vi svängde in här:

Hon hade ju inte förståt vad jag menade för kvinnor jobbar inte på fältet. Det gjorde inget för jag fick träffa den 14 åriga sonen som inte kunde forma ord, höra eller gå ordentligt pågrund av en förlossningsskada. Jag fick träffa mamman i familjen som verkligen är en underbar människa. Så genuin oxh glad. Jag träffade männen som kom tillbaka från fältet vid lunch och alla hälsade superglada på mig och ville visa mig runt. Och den 24 åriga grabben som drog med mig på någon slags dejt efteråt 😂 

Mamman i familjen bjöd mig på lunch fastän jag sa att jag inte behövde. Jag menar, de är ju superfattiga. De behöver inte föda mig också men tillslut sa hon vill du äta här eller vid bordet.  Så då åt jag vid bordet 😂 efter en stund undrade jag var alla andra var, skulle inte de också äta? Det visade sig att först får Gästerna mat. Sen männen. Och därefter kom mamman och min värd och åt med mig. Det var så himla mysigt, de undrade vad jag gjorde i Sverige och eftersom jag sa att jag jobbade på förskola så undrade dem hur det systenetfungerade.  Jag kunde fråga lite mer om kuba och det var bara så himla genuint och underbart. Jag ville ge henne pengar när jag gick men det skulle ju krutgumman absolut inte ha. Jag fick förklarat för mig sen att hon inte ville ha mina pengar därför att hon bjöd mig på lunch och ville ha mig I sitt hus för att hon av hjärtat ville, inte för att jag såg rik ut. Dessa kubaner 😍

Jag och jag kommer inte ihåg hans namn, liftade till en grotta i närheten men den var så smockat med turister att vi satte oss och väntade vid en bar. Ju mysigt och vi snackade ju runt om både sverige och kuba. Jag tänkte att nu är det det enda läge kan kommer få att få fråga om politiken så när han berättat att han ville reda utomlands, se Europa osv, så sa jag "Fast det håller på att ändras nu. Kubaner kommer få resa snart*. Någon gång kommer du se Europa. Har det inte ändrats alls sedan Raúl tog över?" "Det är bara olika presidenter" "men Raúl är väll bättre en fidel eller?" "Jag får inte säga något dåligt." 

Mitt hjärta sjönk som en sten. Här är dessa, fruktansvärt genuina älskvärda människor som lever i ett land som inte är korrupt med pengar osv, men om de säger ett enda ord som kan tolkas negativt mot de höga hästarna i landet så kan de bli arresterade. De styrs med järnhand. Många vågar inte prata med turister föe att om en polis tror att du på något sätt stör turisten så kan du också bli arresterad.

*kubaner får inte heller resa. De behöver antingen en speciell inbjudan från landet de vill resa till eller gifta sig med någon utanför kuba. Om de lämnar landet för giftermål så är de inte välkomna tillbaka förräns de har fått uppehållstillstånd i det andra landet. Då kan de komma till Kuba som turister.





Detta är nog det fulaste djur jag sett. Zooma in oxh kolla flärpen över näbben. 

Detta är alltså en buffalo. Den enda buffalo på kuba. Han frågade om jag ville sitta på den och ta en bild men eh nej tack.  Jag supportar inte den industrin Men jag fick ändå ta en bild hihi. En liten orm är jag!

Vi sket i att åka in i grottan för det var fortfarande massa turister. Jag pallade inte heller försöka hålla upp samtalsämnen med grabben som bara håll med hela tiden så jag blev nog lite trött och vi liftade tillbaka till casat. Det är ju hans familj också så det var inget konstigt att han gick med hela vägen. Dock tror jag han väntade på mig i vardagsrummet. Jag fick stängs in mig lite extra i mitt rum och sen gick han. Det var nog lika bra ;) 

Dagen efter tog jag bussen (med biljett denna gången) först till Havanna och sen från havanna till Santiago. Det var cirka 20 h i en buss men mig gjorde det ingenting alls!


Lina
2016-01-18 @ 18:26:34

Hej Ellinor!
Jag har bokat precis samma resa som du var på i Costa Rica, det jag fastnat för mest är även Paradero Turrucares projektet som jag har förstått du har varit på? Undrar om du åkte själv och om det var många volontärer? :)

Svar: hej! ja jag åkte själv, absolut inga problem! och ja det var många volontärer. Inga problem att hitta kompisar osv alltså! :) om du har några fler frågor eller bara allmänt vill veta mer om Paradero (som jag älskade så myckry) så kan du maila mig på [email protected] :)
ellinor♥




Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

RSS 2.0