ONSDAG TORSDAG FREDAG - Time flies

Hej!
Nu är det ju verkligen dags att blogga va?! 
Dagarna har gått så sinnessjukt fort att jag inte kan fatta att det gått 3 dagar sedan jag bloggade? Jag gillar inte riktigt utvecklingen. 

Iallafall! Generellt sett är den största nyheten att jag har börjat bön-vägra. Magen eh, fixar inte riktigt bönor 3 gånger om dagen om vi säger så... MEN jag behövde bara äta ris och ketchup en middag innan det plötsligt blev skitgod mat?! Pannkakor, soppa, mackor med banan, hamburgare, pasta med sås - allt utan bönor! Jag menar den enda böniga maten vi fått på 2 dagar är nu ikväll då vi åt empanadas fyllda med bönor. Det i sin tur gjorde inget eftersom det funkar om man åt med majonnäs. 

I onsdags var vi på baren också. Svin-kul! Dansade och hade oss. Min mobil dog men jag fick denna bilden av Sofia: 
Fin va? :) Sofia jag Christina och Charlotte 💕

Igår var verkligen en lugn dag men jag fick iallafall några bilder:


(Det roliga med denna bilden är att han tvättar sig. I däcket samlas regnvatten och där tvättade han sig :) )

Jag gjorde en treatbowl till kinkajousen av en kokosnöt. De blev helt till sig. Jag väljer att tro att de blev till sig över skålen framför vad som låg i den.. 

Har du mer har du mer!?

Idag har inte heller hänt så mycket. Jens kom tillbaka efter 3 dagar mitt ute i regnskogen. Som jag skrattade när han berättade att man inte skulle göra något iprincip. Sopa leriga gångar till turister. Tvisten var att där inte kom några turister. Han var enda volontärer och hade inget internet. Dessutom sket alla andra i att prata långsamt till honom så han fattade inget 😂 det slutade med att han ställde klockan på 4.30 Imorse för att han visste att solen gick upp 5. Han gick typ 2 h till närmsta busshållsplats när solen gått upp utan att berätta för någon 😂 så kom han hit iallafall. Kul för oss :) 

Jag har Skypea lite med mamma och pappa också och precis nu sitter jag, Charlotte, Jule, Christina och Sofia och spelar kort! Haaaade! 

Idag fixade jag lite kokosnöt till spidermonkeysen. Vägen till hjärtat går genom magen sägs det ju. (Hon håller kokosnöt i handen. Jag dör så söt.)

Leeeeeeo (Som tydligen heter Linoh?! ) 💕

Och en liten liten sengångare! 

Puss!


COSTA RICA ANIMAL RESCUE CENTER - the history of this center

Today Sarita wanted to talk to us all before the afternoon meeting. Nobody had a clue what this was about. Before she started she told us all to not cry. For once I did not hold my promise. 

She wanted to talk about the history of this rescue center and now I want to share it with you because it needs to be told. It is also therefor I write in English. 

Before this center was located in Limón, a city on the Caribbean side of Costa Rica. The carribban side holds 5% of the animals in the world (!?) and wild animals in every form lived in the rainforrest around the center. The center was enormous. The cages were big and they had a santuracy also for marine life such as the leatherback turtle. They released animals every week. 

It all started 2 years ago. The land where the santuracy were held was sold. I did not catch up to who but it was sold and a mage port were going to be built on the land. 

In January this year they had to be out. Bernal and Marielos fought with the police, the newspapers, the court, the government but they werent welcome anywhere. The news didnt believe their atory was real and all of the others are corrupt. Instead they got 6 days to move the whole santuracy. Otherwise the animals were going to be killed or in the arms of the government. 

The "government" slaughtered 1 hektar of rain forest in one day. Sarita sat on the center for three hours hearing the monkeys cry. If you've ever heard a howler monkey, you can imagine what it would sound like when hundreds of them looses their home. 

In memoriam to Jairo - the man who fought for the leatherback sea turtles. He was warned 3 times by armed people to leave the beach otherwise they would kill him. He refused to leave. He lived for the turtles. The fourth time he was dragged behind a car in the sand, drowned in sand and shot in the head by one of the idiots. They went to jail but denied. When they released them they braged about them killing Jairo but the case was closed. The court had filed the case. 

In the last minute Marielos found Raúl and his land. she begged him to let them have the center here. At last he said yes and they could start moving the animals. They didn't have a touch, nor the money needed for the move so Bernal, despite his disability, drove 2x4 hours every day from Limón to Turrucares to move the animals. When here they had to put all of the animals in small cages because they did not have the resources enough to take down the cages and build them up again. At last they got all of the animals here and after that they could transport some a little bigger cages, for the howlers and spidermonkeys. 

All of the three toed sloths died in the move. All of them died from stress and this is still a big grief for all of the staff that still works here. Sarita cried during the whole time she told us the story. 

The government is still silent about this. Nobody but some people high up in the government know the story about Costa Rica Animal Rescue Center. Therfore it is need to be told what happened to the santuracy and the rainforest. Most of the people around Costa Rica lives for the nature of this land and for the 5% of the world's animals that lives here. It's said that some trees in the rainforest is home for over 700 species. The center was 4 hektar + rainforest. Just imagine.  

-some people are so poor, all they have is money- 

We have decided to give this history some space on the center. Tomorrow we will make a beautiful spot by the waterfall in memory of Jairo and all of the animals that died in the move. 💕


TISDAG - så som i himlen 😊

Tjabba!

Jag hade en riktigt bra rubrik till detta inlägget tidigare idag men nu har jag glömt den... typiskt. 

Iallafall så försov jag mig Imorse så jag missade frukosten. En av två frukostar som inte är bönor dessutom. Bummer och ni som känner mig vet hur jag är på morgonen. När jag dessutom försovit mig OCH missat frukosten är det hela världens fel 😂 Men jag svalde dendär jäkla stoltheten och höll mig undan tills jag var normal igen 😂 
Idag har jag inte varit så mycket med djuren utan mest sopat gångarna, målat och hjälpt till i köket. En mysig dag!

Innan eftermiddagsmötet idag så samlade Sarita alla volontärer för att berätta om centrets historia. Sarita grät, jag grät, alla hade grötig röst på mötet senare. En otroligt gripande historia som jag tänkte skriva om i ett eget inlägg för att historien behöver berättas. 

Nu på kvällen  har jag kollat runt på flygbiljetter senare. Jag tror jag vill ha tre veckor i cancun och sedan åka runt till Kuba och dominikanska republiken för att därefter komma tillbaka till Mexico innan jag åker hem. Det är dock svinsvårt att veta hur mycket pengar man kommer ha och hur mycket allt kostar på plats. Kuba är tydligen dyrt men överallt annat är tydligen billigt. Eller ska man ha mer tid i Mexico för att kunna resa runt mer by bus till t.ex. Nicaragua? Hm. Jag kom på att jag kanske kan ta ett flyg till belize och sedan bussa upp för Mexico innan jag åker hem? Det äe så mycket frågetecken och jag ska fundera mer! Det är roligt att planera dock! 

Nu på kvällen kom dessutom Sarita, Bernal och Marielos  (tror jag hon heter) tillbaka från supermarket med halloween-donuts! Herregud! Hur gott som helst och de var så glada över att kunna bjuda oss på det. De är underbara människor. För mig är det dock helt sjukt att de två damerna i fyrtioåraåldern som jag inte gillar tackade nej. Vet ni vad anledningen var? "No thanks, we don't want to get fat." Alltså. De är pinnsmala och Sarita som bjöd och var så glad är inte så pinnsmal. Usch. Jag var så nära på att säga att ja men då kan jag ta era! Fast det gjorde jag ju inte 😂 

Jaja! Alla är vi väll olika och det är tur :) världen hade varit alldeles för perfekt om alla var som mig. Skämt åsido. 

Jag måste dock be er att kommentera mer haha! Under hela helgen fick jag noll kommentarer! Det är jag inte van vid! Kommentera på! 😗

Puss och kram, 
E
RSS 2.0