Närmsta stad är 20 minuters gång härifrån på den enda vägen som leder hit. Där kör aldrig några bilar så en trottoar är överflödig. Vi har inte heller några cyklar så att traska är det man gör. Staden går man igenom på en fjärdedel av tiden det tar att nå den. Vad som finns där? En supermarket. Vad man vill ha där? Schampoo och choklad. 

Ibland slutar vattnet fungera och samtidigt öser regnet ner och samtidigt behöver vi vattnet för att kunna tvätta grenarna vi precis huggit ner. Inte med motorsåg eller yxa utan med machetten som en riktig native. Vi står och väntar på att vattnet ska komma tillbaka precis som vi står och väntar på att lamporna ska lysa upp det totala mörker som når oss när elen går. Oftast går elen  för att någon vridit för mycket på den enda duschen med lite varmvatten. Den är fortfarande svinkall men det sägs att där är lite varmvatten i den. 

Här duschar man för att kyla ner sig och att förklara vitsen med varmvatten i duschen för en costarricense är slöseri med tid. Här går man efter vädret  istället för klockan - om det är ljust när du vaknar är det inte lönt att somna om. Man går och lägger sig en bit efter att mörkret lagt sig. Man plockar grenar innan regnet. 

När vi bygger på huset till köksdamerna så tar vi saker vi redan har och även om det inte håller förevigt och man aldrig skulle tillåta att använda pinnar från ett fotbollsspel till att stadga pelarna till ett hus hemma i Sverige så funkar det fantastikt bra här. Man tager vad man haver och central American style är ett fantastiskt - oops nu gick strömmen igen - myntat (ofta använt här) begrepp som mest står för att materialet eller bygget i västerländska mått är skräp. 

Besos😙

Och självklart kan jag inte publicera detta förrän senare eftersom internet inte fungerar på riktigt sedan någon dag tillbaka! 😊